The works of crime fiction writer Edogawa Rampo are largely unknown in the West, but have had a considerable impact upon literature and popular culture in his home country of Japan. Rampo?s works are threading on the line between between distinctively Western and distinctively Japanese writing styles and thematic realms, embodying a cultural fusion which acts as a mirror of the societal and cultural changes that occured in the author?s contemporary Taish? era Japan. This thesis is an attempt to explore Rampo?s literary mindset, and more specifically to attempt to picture and describe Rampo?s self-image as an author of crime fiction active during this time period.

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur genusperspektivet framställs i Liza Marklunds kriminal-roman Sprängaren. Fokus har lagts på karaktärerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger främst på Annika. Författaren Liza Marklund och Sprängaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. Därefter följer en kort historik som har sin utgångspunkt i 1800-talet och som löper ända fram till idag.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvårdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns något samband mellan implementeringen av HOVIK på häktet i Göteborg och minskad stressnivå samt ökade färdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvårdare på häktet i Göteborg som är ett av tre säkerhetshäkten i Sverige. Kriminalvårdarnas arbetsuppgifter är bland annat att minska isolering för de häktade och motivera till förändring i livsföringen samt att bibehålla säkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvårdaren att öka förutsättningarna för en god kommunikation mellan personal och häktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och påverkar relationen mellan personal och häktade och är avgörande för den respons man får tillbaka.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen.Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet..

Religiositet och andlighet tycks ha samband med fysisk och psykisk hälsa. I uppsatsen undersöks sambandet mellan andlighet och utbrändhet, två grupper behandlare jämförs och mätegenskaper hos skalorna Spirituality, Religiousness and Personal Beliefs Field-Test Instrument (WHOQOL-SRPB), Spiritual Involvement and Beliefs Scale (SIBS), Maslach Burnout Inventory ? Human Service Survey (MBI-HSS) och Utbrändhet i arbetet (UA) undersöks. Studiedeltagarna var 38 programledare för kriminalvårdens tolvstegsprogram och 39 behandlare i ett psykoterapinätverk inom beroendevården (svarsfrekvens 61,5%). Andlighet korrelerade med personlig prestation (personal accomplishment; r = 0,315, p < 0,05).

Att kriminalitet figurerar i vårt samhälle, är något som vi är medvetna om. Det är en verklighet med våld, droger och pengar. Inte nog med att det tär på kropp och själ så är det även ett beteende som strider mot våra lagar och normer. Vi vet att det inte är lätt att lämna denna verklighet, trots detta så väljer flertalet individer att göra just det. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som begått brott och som avtjänar sitt straff inom kriminalvården hanterar de ?exitprocesser? och den ambivalens som det innebär att lämna en kriminell identitet och en tillvaro präglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro.